Efter en utsåld premiär den 29 september har U2:UV på Sphere fått uppmärksamhet i när och fjärran. En del av uppmärksamheten är samma gamla (töntiga) kritik mot bandet. Däremot verkar de allra flesta överväldigande positiva. Visst är arenan spektakulär och bandet livfulla som någonsin förr. Dock, som alltid med en U2-konsert, finns det en djupare mening. Att se korta videoklipp av residensspelningarna via internet döljer ledtrådarna om ett större budskap: Klimatkrisen.
Bono inleder residenset på Sphere i Las Vegas med ”I could have lost you”. En version av detta improviserade intro med förvrängd röst dök ursprungligen upp på Zoo TV-turnén 1992. Det är fortfarande oklart vad introsnutten handlar om. Är det nostalgi med glimten i ögat till bandets anhängare, eller en varnande röst från framtiden?
The Climate Music Pact
Tisdagen den 14 december 2021 lanserar man Climate Music Pact. Den är ett ”svar på COP26 och den brådskande uppmaningen till kollektiva åtgärder för att bekämpa klimatkrisen”. Dessutom står det att ”musikindustrin kommer att vara bäst lämpad att minska utsläppen av växthusgaser, mildra vårt bidrag till den globala klimatförändringen och sätta igång bredare samhällsåtgärder mot klimatkrisen.”
U2:s skivbolag, Universal Music Group, är en av grundarna och undertecknarna av Climate Music Pact. Därför kan man anta att U2, med sin historia av klimataktivism, är fast beslutna att hedra pakten.
Klimatkrisen och U2:s påverkan
Inför residenset i Las Vegas rådfrågar U2 klimatexperter om konserternas klimatpåverkan. The Edge är särskilt angelägen om att få reda på hur firandet av ”Achtung Baby” påverkar planeten. Är det vettigare att låta fansen resa till en konsert på samma plats, eller ska bandet resa runt till fansen? Nu känner vi till deras beslut.
I en intervju med Channel 4 i Storbritannien nyligen nämner The Edge att gruppen vill ”dra ner på koldioxidutsläppen i samband med våra framträdanden och i produktionen [av föreställningen]”. När residenset är över i december är målet att ”lagra kol” motsvarande den mängd som man släpper ut. ”Kanske till och med mer än vad vi har släppt ut”, säger gitarristen entusiastiskt.
På lång sikt vill man driva Sphere på solkraft med start 2027. Därtill använder man batterier som lagrar energi. Den sistnämnda lösningen planerar man ska komma i drift under 2026.
Atmosfären och sfären
På ytan är U2:UV-spelningen på Sphere en hyllning till gruppens tidigare framgångar. Bandet påminner dock sin publik om att vi befinner oss i nuet. Dessutom påminns man om det faktum att vi är på väg mot en ohållbar framtid.
Egentligen börjar spelningen med producenten Brian Enos ”Deep Blue Day”. Spåret är inspirerat av Apollo-uppdragen till månen. Därefter sjunger Bono ”I Could Have Lost You” och det första numret är ”Zoo Station”. Sekvensen ger en känsla av att uppleva hur det sfäriska rymdskeppet återvänder till jorden från yttre rymden.
Dåtiden, nutiden, framtiden
I ”Zoo Station” inleder Bono första versen med ett självsäkert förkunnande: ”Jag är redo”. I mitten sjunger Bono: ”Tiden är ett tåg som gör framtiden till det förflutna/Lämnar dig stående på stationen/Ditt ansikte tryckt upp mot glaset”. Man undrar om det är en metafor för de två hektar stora ytan täckt med skärmar inne i Sphere, eller talar han om mobiltelefonerna i våra händer? Oavsett vad han åsyftar, så står vardagliga distraktioner i vägen för att vi ska kunna genomföra verkliga åtgärder, medan tiden tickar på…
Mot slutet av ”Zoo Station” antyder Bono att det är bråttom i denna kapplöpning mot tiden: ”Jag ska klara det i tid”. The Edge säger till Channel 4 att ”vi ser klimatförändringarna som ett existentiellt hot för vår generation”.
Showen fortsätter med den visuellt överväldigande ”The Fly”. Bono försvinner i mängden av meddelanden och bokstäver som faller från skyn. Kanske en visuell antydan om vår maktlöshet efter återkommande domedagsbudskap som vi utsätts för. Med tanke på hur skärmen krymper ned bandet till myror kanske det till och med är avsiktligt: ”Låt er inte distraheras av bandet på scenen. Se vårt budskap!”
Återigen pekar hans sång på scenen ut brådskan att komma bort från distraktioner och istället vidta åtgärder ”Universum exploderar på grund av en mans lögn/Du, jag måste dra/Jo, jag börjar få ont om växel/Det finns så mycket saker som jag skulle ordna om jag bara fick en möjlighet”.
Myter om självbelåtenhet och övermod
Därefter kommer ”Even Better Than The Real Thing”, och Bono ber återigen om mer tid. att bättra sig: ”ge mig en till chans, och du kommer bli nöjd”. Låten hänvisar också till en historia från den antika grekiska mytologin: den om Ikaros flykt. Efter att ha fängslats i ett torn av kung Minos flyr Ikaros tillsammans med sin far Daidalos. De flyger därifrån med vingar av bivax. De lyckas lämna tornet, men Ikaros trotsar sin far. Han varnar Ikaros för att flyga alltför nära solen. Vingarna smälter av hettan och Ikaros störtar ner i havet. Man kan tolka det som en berättelse om självbelåtenhet och hybris. I U2-låten anspelar Bono på myten om Ikaros: ”Vi är fria att flyga i den blodröda himlen/Solen kommer inte att smälta våra vingar ikväll”.
Samma nivå av självbelåtenhet och hybris kan appliceras på nutiden. Trots bevis på pågående klimatförändringar finns det människor som förnekar klimatkrisen. De tror att vi fortfarande har tid att agera, och inser inte hur brådskande och snabbt vi utmanar jordens återhämtningsförmåga. Vissa tror förmodligen att de vet bättre än de faktiska klimatforskarna och aktivisterna. Likt Ikaros slår de dövörat till för varningarna om klimatförändringarna.
Ett bibliskt och bokstavligt svek
Mot slutet av öppningslåtarna från ”Achtung Baby” berättar bandet om Judas förräderi mot Jesus i ”Until The End Of The World”. Den här gången har deras teamet tagit fram bilder av extrema väderförhållanden (åskväder, tornador, översvämningar) som visas under framträdandet. När låten avslutas i en kakofoni av musik brinner en flagga mitt ute i öknen – ett tecken på kapitulation, och kanske början på världens undergång.
Nevada Ark och Noaks Ark
Bandet tar en paus från ”Achtung Baby” men fokus på klimatkrisen återkommer mot slutet av kvällen. Det börjar med ”Where The Streets Have No Name”. Flaggan i öknen dyker upp igen. Mot en soluppgång symboliserar bilderna nu en ny början, eller kanske upptäckten av en väg ut ur öknen. Bono sjunger sedan ”With Or Without You”. Om man ser tillbaka på början av konserten, kan ”You” innebära planeten Jorden: ”Jag kunde ha förlorat dig” och ”Jag kan inte leva med eller utan dig”.
Cirkeln sluts med ”Beautiful Day”, en låt om att ta nya tag även när man tappat allt hopp. De visuella inslagen här är skapade av konstnären Es Devlin. Verket heter ”Nevada Ark” och är specialbeställt för U2:UV och Sphere-skärmen.
Under låten visar Devlin ett kollage av utrotningshotade arter från delstaten Nevada. Namnet pekar till synes på en annan urgammal källa: Bibeln och berättelsen om Noaks ark. Den senare anspelningen finns också med i mitten av låten.
Varning Älskling
Det finns en sista vändning i temat. Showen firar ”Achtung Baby”. ”Achtung” är tyska för ”Varning” eller ”Uppmärksamhet”. Samtidigt använder Sphere en makalös ”exosfär” i reklamsyfte (advertisement på engelska). På franska säger de ”avertissement”. Slumpen?
När föreställningen tar slut i december kommer U2 se till att vi alla uppmärksammar deras varning om klimatkrisen.
Simon
2023-10-05
New York
Omslagsfoto: “Nevada Ark” av Es Devlin (foto: Phillip Lebowitz)
