Hoppa till innehåll
Startsidan » Diskografin » War

War

Omslagsbild för U2:s tredje album ”War” från 1983. (Foto via u2.com)

Så var det dags för U2 att gå in i studion igen för att påbörja inspelningarna av sitt tredje album. De mer eller mindre uteblivna framgångarna med ”October gjorde att man kände en viss press på sig att få till något av ett genombrott.

Man hade provat sig fram med några olika producenter för albumet men inte lyckats få till något som man kände sig nöjd med. Trots sina principer om att aldrig producera fler än två album åt ett och samma band, bestämde sig Steve Lillywhite för att rycka ut och hjälpa sina vänner en tredje gång.

Stämningen i bandet var fortfarande något ansträngd till följd av de avvikande åsikterna i deras religiösa värderingar. Lyssnar man noga på basgångarna i vissa av låtarna så kan man höra hur Adam tar ut svängarna lite väl mycket. En vanlig förklaring till detta är att han försökte framhäva sig mer genom musiken, eftersom han inte kände att han fick det utrymme han ville ha i övrigt i gruppen.

”War” anses av många vara U2s argaste skiva. Låtar som ”Sunday, Bloody Sunday” och ”Like A Song” innehåller mycket intensitet, såväl musikaliskt som textmässigt.

1982 var året för ett flertal stora konflikter ute i världen, Falklandsöarna, Sydafrika, Mellanöstern och i U2s direkta närhet framför allt Nordirland. Valet av namn på albumet var något kontroversiellt. Till en början var det även tänkt att omslaget skulle innehålla bilder på pojken, Peter Rowan, från ”Boy”-omslaget iförd gasmask eller militärhjälm.

Till slut valde man dock att ta enkla bilder på honom som påminde om de bilder som var på omslaget till ”Boy”. Några av de bilder som var tilltänkta för War dök senare upp på samlingen ”The Best of 1980-1990” samt på ”Sweetest Thing”-singeln.

Att man valde bort det militära temat från omslaget beror till stor del på att albumet, trots dess titel, egentligen handlar om fred. Enligt Bono så är ”Surrender” (på svenska, ungefär; ”att upp­höra att göra mot­stånd och erkänna sig besegrad”) det huvudsakliga temat för hela albumet.

Under War-turnén började man dekorera scenen med vita flaggor. Flaggorna symboliserade fred, men framför allt att man inte ville se gränser. Den vita flaggan påstås föreställa den irländska flaggan där man tagit bort övriga färger. Det gröna, som står för Irländska katolska republikaner, och det orangea som symboliserar de brittisklojala protestanterna. Man ville inte se att de var uppdelade, utan att de alla var av samma sort.

Låten ”Sunday Bloody Sunday” som så många gånger har blivit misstolkad, handlar helt enkelt om att sluta slåss. Den tar inte ställning i frågan om vilka som har rätt eller fel, den konstaterar att vansinnet pågått alldeles för länge och att man vill se ett slut på dödandet och terrorn. Som kuriosa kan nämnas att den elektriska fiolen på ”Sunday Bloody Sunday” spelas av Steve Wickham från bandet Waterboys.

I can’t believe the news today
I can’t close my eyes and make it go away.
How long, how long must we sing this song?
How long, how long?
’Cos tonight
We can be as one, tonight
Den första versen i ”Sunday, Bloody Sunday” från ”War” (1983)

En annan av de utmärkande låtarna från ”War” är ”New Year’s Day”. Låten handlar om frihetskampen som den då otillåtna fackföreningen ”Solidaritet” förde i Polen. Singeln som redan låg i pressarna för att släppas i januari, skulle visa sig få hjälp från ett oväntat håll för att bli högaktuell. På självaste nyårsdagen 1983 utlyste nämligen den sittande polska regimen undantagstillstånd för att kunna kväva ”Solidaritets” uppror.

Videon till ”New Year’s Day” är inspelad i Sverige, närmare bestämt i fjällen kring Sälen i Dalarna. I videon förekommer en scen där man ser bandet komma ridande på hästar genom snön.

Rykten gör gällande att det istället för U2 skall vara svenska flickor från en ridskola som agerar stuntkvinnor för bandet eftersom U2s försäkringar inte skulle gälla om de själva gjorde något så farligt som att rida på hästar i de snötäckta svenska fjällen.

Med ”War” lyckades U2 få det genombrott man så väl behövde, skivan sålde väldigt bra och stack verkligen ut vid en jämförelse med övriga albumen på topplistorna kring denna tid.

Om tillströmningen till U2-konserter varit ljummen under October-turnén, så blev den raka motsatsen nu. Framför allt i USA tog det riktig fart. Den amerikanska publiken är känd för att först gå på live-spelningar och därefter köpa skivan om man tyckte att det var en bra konsert.

Soundet på ”War” passade den amerikanska publiken mycket bra och man spelade för utsålda hus, med ökad skivförsäljning som följd. Albumet stannade 60 veckor på Billboards topp-100 lista.

Så tycker recensenten

Gruppens stora kommersiella genombrott. Tack vare brottarhitsen “Sunday bloody Sunday” och “New year’s day” blev albumet en storsäljare och parkerade på såväl den amerikanska som brittiska topplistan. I stora delar håller albumet fortfarande. Trots det tidstypiskt stela och bombastiska 80-talssoundet går det att urskilja den där patenterade U2-kraften, inte minst i magiska ”New years day”, i energifyllda ”Like a song” och i den avslutande psalmen – tillika U2-fansens signaturmelodi – ”40”. Men precis som i fallet med ”October” har allt för många av utfyllnadsnumren åldrats mindre värdigt.

Standout tracks: “Sunday bloody Sunday”, “New years day”, “40”
Olov för u2.se

Citat från bandmedlemmarna

Jag vill att U2 ska göra sitt mest högljudda, och den argaste platta vi någonsin har gjort, och samtidigt vill vi att den ska vara känslig och atmosfärisk.
Bono om ambitionen inför ”War”

Spår

  1. Sunday Bloody Sunday
  2. Seconds
  3. New Year’s Day
  4. Like A Song
  5. Drowning Man
  6. The Refugee
  7. Two Hearts Beat As One
  8. Red Light
  9. Surrender
  10. 40

Utgivningsdatum

28 februari 1983

Skivbolag

Island Records

Producenter

Steve Lillywhite och Bill Whelan

Inspelad

Windmill Lane Studios, Dublin, Irland