Hoppa till innehåll
Startsidan » Alla nyheter » Bokrecension: ”Surrender”

Bokrecension: ”Surrender”

Illustrationen som pryder omslaget av Bonos självbiografi "Surrender - 40 låtaar en berättelse" (Foto: Simon / u2.se)

Bonos memoarer ”Surrender – 40 låtar, en berättelse” kom den 1 november och är en intim historia. Vi får följa med på en ”pilgrimsfärd” som varat i nästan fem decennier. Den är fylld av ambition, motgångar, en kort stubin, tro, och tillit. U2-sångarens självbiografi blir ett oöverträffat exempel på vad äkta kamratskap kan åstadkomma när kärleken är större än det som står i dess väg.

Även den mest inbitna U2-entusiast lär hitta nya smultronställen under färden. Simon har läst den svenska utgåvan och sammanfattar sina intryck.

Boken är uppdelad i tre delar. Del I och Del II handlar mest om U2:s musikaliska resa, medan Del III fokuserar mer på Bonos gärning som aktivist och andra sidoprojekt. Varje kapitel har döpts efter en av U2:s låtar, och boken består av 40 kapitel.

Titeln ”Surrender” syftar inte på U2:s låt från War-albumet, utan snarare på den filosofiska tanken om ”att kapitulera”. Framförallt handlar boken om Bonos relationer till andra människor, och hur de får honom att växa som person.

Utöver medlemmarna i U2, spelar två personer en väsentlig roll i ”Surrender”: Pappa Bob Hewson, och kärleken Alison Stewart (senare Hewson), eller kort och gott: Ali.

En pojke som försöker bli en man

När Bonos mamma Iris går bort i september 1974 är han fjorton år. Den unge Paul Hewson, alltså Bono, börjar undra om han egentligen duger till något. Eller är han en bluff? Han hör melodier i huvudet men vet inte hur han får ut sångerna därifrån. Varken Iris eller Bob förstår bredden av hans begåvning, till en början. Kanske blir musiken ändå hans räddning?

Samtidigt blir pappa Bob plötsligt ensam. Ensam vuxen med sitt sorgearbete, och ensam förälder, ansvarig för sina två söners liv – Paul och hans storebror Norman. Allt testosteron mellan de tre herrarna Hewson leder till många gräl och stor frustration i huset på 10 Cedarwood Road.

Sedan har vi Ali. Hon är en spegel som Bono varken vill eller kan gömma sig för. Med henne vid sin sida inser Bono tids nog att han måste sluta göra motstånd, och börja jobba med alla sidor av sig själv: det privata och det offentliga, det feminina och det maskulina, äktenskap, föräldraskap, och kamratskap. Ali är den ultimata ledstjärnan.

Under de nästan 600 sidorna går Bono från att vara Paul Hewson, tjejtjusaren som älskar punk, via storslagna äventyr i främmande land, till att bli världsstjärnan med ett samvete. Han är den som i sin tur leder Larry, Adam, och The Edge till livet som megastjärnor i U2. Det blir en tuff uppgift, trots all talang och ambition i bandet. Bono är självkritisk och medger att han varit hård mot sina kamrater mellan varven.

40 låtar, en berättelse — ett omdöme

En inbunden utgåva av ”Surrender” med en gul pärm och ett självporträtt på framsidan.

”Surrender” är en välskriven berättelse, som flyter på bra i svensk översättning av Cecilia Berglund Barklem. Översättaren har även varit noga med att bevara U2-låtarnas text i original, med förtydliganden av engelska uttryck på precis rätt ställen. Det känns äkta, som om Bono hade uttryckt sig så här på svenska. Den inbundna utgåvan med sin läckert gula pärm, samt Bonos egna illustrationer och familjebilder är en fröjd för ögat.

Du är det bästa med boken…

Boken är underhållande. Den är sorglig, nästan tragiskt allvarlig till en början, men också skriven på ett sätt som kräver eftertanke. Däremellan finns Bonos typiska uttryck och slogans, hans medryckande humor, och hans värme.

Även om Bono erkänner att det är svårt att hålla truten ibland, så är det hans inre monolog som berikar berättelsen på ett intimt sätt. Han bjuder oss på kunskap om allt möjligt inom konst, musik, poesi, och politik. En och annan kändis förekommer förstås också, som idolen David Bowie, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, och INXS frontman Michael Hutchence.

Boken når sina starkaste stunder när Bono öppnar upp om sina åsikter och erfarenheter. Då lyckas han göra sig sårbar, och ”Surrender” tar med mig till det innersta och mest personliga även hos mig själv. När man läser boken förstår man till exempel Bonos ilska, och det djup som finns i den vulkaniska drivkraften inom honom. Vi får även svar på vad som händer julen 2016 när Bono får en skrämmande nära döden upplevelse.

Jag gillar att jag lär mig nya saker om Bono, hans vänner på Cedarwood Road, och kamraterna i U2. Eftersom Ali ständigt finns där får vi lära känna henne bättre också. Innan jag läste boken var jag orolig för hur mycket nytt man egentligen får reda på. Nu vet jag att den här boken kompletterar tidigare böcker om U2 på ett personligt sätt, som en självbiografi självklart ska göra.

Vissa där ute är mindre entusiastiska över avsnittet om Bonos politiska liv. Jag tycker tvärtom att folkhälsoarbete är spännande, så det var insiktsfullt att läsa mer om vad Bono gör utanför U2. Man får en känsla av hur engagemanget för världens fattiga växer fram genom Bonos nyfikenhet och vilja att förstå saker bättre.

Söker fortfarande det jag letar efter…

Boken sträcker sig hela vägen från 1970-talet ända till vår samtid. Det gör att boken på ett sätt blir fullmatad, medan vissa moment i U2:s berättelse raskt hoppas över. Det är särskilt synd att det ofta blir sådant som hänt sedan 2006, när boken ”U2 By U2” kom ut, som får stryka på foten i ”Surrender”. Det gör att boken ibland känns repetitiv även om anekdoterna som man hört förut framställs mer på djupet.

Berättelsen äger inte alltid rum i kronologisk ordning. Det blir stundtals knepigt när Bono hoppar fram och tillbaka i tiden men det fungerar OK, trots allt. De 40 kapitlen är döpta efter U2:s låtar, men ibland blir det förvirrat när man vet att vissa låtar handlar om en särskild sak, medan kapitlet ibland avhandlar något annat.

Tyvärr finns inte alls mycket att hämta ur ett svenskt perspektiv, trots att Sverige i allra högsta grad varit delaktigt både i sagan om U2, och länge haft en världsledande position i kampen mot extrem fattigdom.

Ditt hjärtas bok

Bokomslag för ”Surrender” i sin svenska utgåva (foto via Polaris Bokförlag)

Omedelbart efter att jag slår ihop boken för sista gången, står det klart att det här är en självbiografi med mycket hjärta. Det mänskliga hjärtat och kärlek är återkommande teman i berättelsen.

Även om det finns sådant jag hade önskat mig få höra mer om, skulle jag utan tvekan rekommendera boken till alla som bryr sig om U2 och Bono.

Om man är måttligt intresserad av U2 men tycker om att lära känna musikartister bättre så kan man ge ”Surrender” ett gott försök.

Är man helt obekant med U2 kan det vara en utmaning att ta sig igenom en sådan maffig bok, med ett rikt persongalleri att hålla reda på, tillsammans med platser och kronologi. Bono försöker ändå skriva boken så att den ska vara lätt att följa med i, även för nybörjaren.

”Surrender” är till slut en bok som låter Bono bli personlig på ett sätt som han inte kan förmedla på samma vis i en U2-låt.

Ett särskilt tack

Redaktionen vill ge ett särskilt tack till Bokförlaget Polaris som förmedlat information om boken inför utgivningen, och ett recensionsexemplar av den svenska utgåvan.

Simon
15 november 2022
Stockholm

(Ännu bättre än den äkta varan?)

I samband med att boken gavs ut i fysisk form kom även en ljudbok på engelska med Bono som inläsare och berättare. En recension av ljudboken kommer vid ett senare tillfälle men vi kan redan nu säga att det är en investering som helt och hållet är värt det.