
(Foto: inisnagall/Creative Commons)
Fullständigt namn: Adam Charles Clayton
Född: 1960-03-13 i Chinnor, Oxfordshire, England
Familj: Gift med Mariana Teixeira de Carvalhos sedan 2013. Paret har en dotter tillsammans.
Adam är son till Jo och Brian Clayton och hans syskon är Sarah Jane respektive Sebastian, varav den sistnämnda idag äger ett företag som bland annat tillhandahåller webbdomäner åt U2.
Adam föddes och tillbringade sina fem första år i Oxfordshire innan familjen flyttade till Dublin, efter det att Brian hade fått en anställning inom det irländska flygbolaget Aer Lingus. Inom familjen hade Adam smeknamnet Sparky.
I Dublin utmärkte han sig dels genom sin brittiska dialekt, men också genom att han aldrig riktigt förstod sig på det strikta irländska skolsystemet.
Han bytte gång på gång skola och Jo gladdes när Adam tycktes visa intresse för musikaktiviteter på skolan, varpå hon uppmuntrade honom genom att köpa en basgitarr åt honom. Edges bror Dick konstaterade att ”Adam hade inga kvalifikationer och hade mer eller mindre inget annat val än att skapa något själv – han skulle aldrig få ett normalt jobb och han ville heller aldrig ha ett. Han var mycket beslutsam angående musiken”. Adam lär ha lovat Jo att han skulle spela tills han var större än The Beatles!
U2:s förste manager
Till viss del var det Adam som höll bandet vid liv och växande under U2:s tidiga år. Dels beroende på att han var den ende i bandet som inte hade någon examen att falla tillbaka på, dels på grund av de övriga medlemmarnas religiösa intresse under ”October”-perioden.
Adam var också den som såg till att bandet fick spelningar i början av deras karriär. Han hade förmågan att få folk att känna tilltro till honom och det han sade. Han visste vilka kontakter som behövdes och hur man charmade dem. Han var U2:s manager tills dess att Paul McGuinness blev intresserad av bandet.
”Den ende medlemmen i bandet som trodde att vi kunde bli något var Adam. Han sade ständigt att vi skulle skriva skivkontrakt, göra album och vara på turné. För oss andra var det ett skämt, men runt 1980 insåg vi att något var på gång. Under en lång tid förstod vi det inte. Du kan kalla det kemi … för det fanns en sorts gnista närvarande när vi fyra spelade tillsammans.”
Basisten Adam
I jämförelse med de övriga medlemmarna i U2 var Adam den potentielle rock’n’rollstjärnan – han hade livsstilen och han hade spelat i bandet Max Quad innan U2 bildades. Med tanke på vad bland andra Bono konstaterat, så var det kanske inte så konstigt att han fick sluta i det bandet.
”Adam låtsades att han kunde spela bas – han använde ord som ’gig’ och pratade om ’action’ på basen, varvid vi tänkte att ’det här är en kille som verkligen kan spela!’ Han var en lögnhals. I själva verket kunde han inte spela en enda not.
Dave spelade helt enkelt sin akustiska gitarr och ständigt kom folk fram och påpekade att något lät fel och vi kunde inte förstå vad det var förrän vi tänkte – Det är Adam! Adam kunde inte spela. Han hade sin säregna stil redan från starten – till en början var det en bluff, men efter hand gick det över till att faktiskt fungera.”
Från att inte ha kunnat spela alls har Adam med tiden utvecklats till en skicklig basist. Redan på ”War” hörs tydligt hur han tar ut svängarna med ett helt annat självförtroende än på de tidiga skivorna. Bland annat är basgången på ”New Year’s Day” en av de mest distinkta som har skapats. Adam har också vid ett par tillfällen tagit lektioner för att lära sig använda sitt instrument på nya sätt. Med ”Achtung Baby” utvecklades hans spel ytterligare.
Idag är han så pass erkänd att han har fått ta fram signaturinstrument efter eget tycke och smak. Dels med Fender Guitars, och ett samarbete med instrumenttillverkaren Warwick.
Den nakna sanningen
Hade Adam fått bestämma skulle ”Achtung Baby” egentligen kallats ”Man” eller ”Adam”, som en parallell till deras första album ”Boy”, och prytts av en bild på honom själv. Han hävdar att det då säkert skulle ha blivit en ännu större hit! Albumet var tvunget att vara en naken framställning av vem och vad U2 var, inte bara i den fysiska betydelsen som Mr. Clayton valde, utan även i den mentala meningen.
”Det var ett kort ögonblick när ’Achtung Baby’ kanske skulle ha kallats ’Adam’ [skratt]. Beroende på fotografiet [skratt igen] så kanske det skulle ha varit en mycket större femte medlem på konvolutet.”
När Adam fick frågan om han skulle kunna tänka sig att posera naken, på ”Achtung Baby”-konvolutet, svarade han: ”Ja. Förutsatt att mina delar ser bra ut. Jag är inte säker huruvida det är något jag skulle göra efter… 55 år. Men jag tycker det borde vara mer naket. Män borde uppmuntras till att titta på varandras delar. Penisar, är jag benägen att tro – och jag pratar inte bara om min egen – är bra saker. Deras kapacitet behöver inte döljas.”
Sex, droger & rock’n’roll
1984 inträffade en incident då Adam blev stoppad av en polis på grund av en för hög alkoholpromillehalt i blodet, vilket hade avslöjats av hans nonchalanta beteende. 1989 fick han stora rubriker efter att ha blivit arresterad i Dublin med innehav av cannabis. Hans ångest över detta var stor och han kommenterade: ”Det var mitt eget fel. Och jag är säker på att jag tappade fattningen totalt … känslomässigt borta från allt annat. Men det är allvarligt eftersom det är olagligt.”
Inför domstolen erkände Adam sig skyldig och erbjöd sig att donera en betydande summa till välgörenhet. Domaren accepterade uppgörelsen och Adam slapp därför undan fängelsestraff, vilket skulle hindrat honom att få visum till bland annat USA och då allvarligt påverkat U2s möjligheter att turnera.
Adams vilda livsstil fick ett abrupt slut under Zoomerang-delen av U2:s Zooropa-turné. Första kvällen bandet spelade i Sydney var basisten för alkoholpåverkad för att kunna medverka på scenen. Att ställa in var omöjligt. Istället klev Adams bastekniker Stuart Morgan in och detta är det enda tillfälle som U2 har spelat utan att ha varit fulltaliga.
Vad Bono, Edge och Larry sade till Adam efter konserten är inte känt, men sedan dess har han helt slutat att dricka alkohol.
I dess enklaste form har jag alltid sett heroin som en mycket olycksbringande sak … så jag förmodar att någon som brukar det har en liknande rädsla. Att verkligen sitta i klistret, att vara kontrollerad av det, är något jag inte förstår. Jag har aldrig varit så nära att ta udden av mig själv … att föreställa sig nästa steg är i högsta grad omöjligt.”
Från att tidigare funnit sig själv sittandes kvar sist vid baren på pubarna om kvällarna menar Adam att det idag troligtvis är de övriga bandmedlemmarna som är ute på natten, till skillnad från honom själv.
Gå i mina fotspår
Sedan det vilda 80- och 90-talen har Adam gjort helt om. Trots sina erfarenheter, eller kanske tack vare dessa, är Adam idag en frontfigur i kampen mot mental ohälsa. Han stöttar aktivt organisationen ”Walk In My Shoes” hemma i Irland, och talar ofta om sina tidigare problem öppet och helhjärtat.
Ett annat ”beroende” har istället letat sig in i U2 bassisten, som har blivit samlare. Nej, inte av skedar (som man insinuerar i U2:s avsnitt med ”The Simpsons”) men av armbandsur. Han är även väldigt intresserad av konst och mode.
Som den siste medlemmen i U2 övergav Adam ungkarlslivet för gott, när han träffade Mariana år 2009 och gifte sig 2013 i södra Frankrike. Tillsammans har de idag en dotter och bor i London, mellan varven runt jorden med gänget i U2.
Adam är ett levande bevis på att man aldrig ska ge upp. Man kan verka oduglig i plugget, dras med missbruksproblem, ha omskrivna relationer, eller drabbas av mental ohälsa. Adam visar att det finns skinande ljusglimtar för de som orkar kämpa vidare och att man kan lära sig av sina misstag för att hjälpa andra. Bravo!
Röster om Adam
”I skolan stack han ut som en sårig tumme. Han brukade dricka kaffe på lektionerna och lärarna vande sig vid det. Han bar kilt. Han tog också av sig kläderna vid en repetition då han blev väldigt exalterad.”
Jag tyckte att han var så cool, med sina färgade glasögon och sin afghanrock. Jag tänkte direkt att ’Jag vill vara i ett band tillsammans med honom’.”
”Adam var min föregångare. När jag först mötte honom var han faktiskt manager för bandet och försökte skaffa dem ett kontrakt. Han var väldigt smart och affärsmässig och hade visitkort med ’Ring Adam Clayton för att boka U2’ tryckt på dem.
Han har förändrats en hel del över de senaste 25 åren, men han är fortfarande väldigt smart och stabil och lugn. Han tillför bandet en stor del sunt förnuft.”