till Vertigo Tour till turnésidan

fredag 2005-06-24

Förband vid konserten kommer att vara Radiators och irländska Snow Patrol.

Efter en större ombyggnad för under de senaste åren tar Croke Park numera så många som 80 000 åskådare vid konserter. Arenan ligger strax norr om Dublin City och många bussar stannar i närheten av den (klicka på kartbilden för att se den i större format).

Bildalbum från konserten

Recension

Sa var det antligen dags att se U2 live. For mig var det den allra forsta konserten. Har kommer ett litet forsok att skriva en recension sett ur ogonen fran en forstagangsbesokare. Sitter nu pa ett internetcafè mitt i centrala Dublin och ska forsoka skriva en recention om det som hande for tva dagar sedan.

Vad mer kan man saga? U2 pa hemmaplan ar alltid magiskt har jag hort, och ryktet stammer. Nar grabbarna kom in pa scenen sa var det en overklig kansla. Dar var de verkligen. Hade hur bra platser som helst. Stod ratt sa langt fram lite till hoger i "The Golden Circle". Nar Adam, Bono och Larry gick ut pa catwalken till B-scenen sa var de fem meter ifran mig. Det var som sagt magiskt trots att det regnade, men det kandes anda som att de kunde ge mer. Det var lite stelt och en del missar. Dessutom hade Bono varit ute kvallen innan sa han hade lite problem med rosten. Sa mitt totala intryck var att de fick fyra av fem i betyg.

Koandet den forsta dagen var lite av en oorganiserad upplevelse. Vi kom pa plats och hade cirka 200 fore oss i kon. Och det regnade. Men nar vi kom dit sa hade vi tur och hamnade under jarnvagsbron. Men efter 15 minuter sa kom vakterna och sa at oss att resa pa oss och ga framat. Hamnade i fallan som var narmast gatan. Dar hamnade alla som var dar forst. De som kom efter oss hamnade i den innanfor. Fragade vakterna flera ganger nar inslappet skulle ske. Fick flera olika svar och inget stamde. Vi fick hora "In fifteen minutes." Nar en timme hade gatt sa var det nagon som fragade igen och fick svaret "Any minute now." och sa holl det pa ett bra tag. Men efter att ha suttit i kon fram till lunchtid sa var det antligen dags att fosa in oss sa att vi inte storde de som bodde dar. Och da gor vakterna forsta missen. De slapper pa den inre kon forst. Men det gor egentligen inte sa mycket da vi anda hamnar i nya fallor. Dar sitter vi i ytterligare fyra timmar. Eller vi sitter ju inte hela tiden. Emellanat kommer vakterna fram och skriker att vi ska resa pa oss. Vi vet fortfarande inte varfor, men vi gor som vi blir tillsagda. Nar klockan blir 15:30 sa ar det dags att fa komma in pa arenan. Och det ar vide det har inslappet som vakterna gor den storsta missen. Det borjar bra. Lugnt och organiserat. Men just den fallan vi star i strular och tar tid sa att fallorna omkring oss blir tomma fore sa att de slapper pa de andra som har kommit lite senare. So far so good. Men det blir valdigt mycket harda ord, bunungar och vissel nar de helt plotsligt slapper in de nyss tillkomna innan oss andra som har koat i fem timmar, eller i vissa fall, hela natten.

Nar visitationen ar klar och biljetten riven sa ar det antligen dags. Vi blir tillsagda ungefar var femte meter att inte springa, sa det blir en gangmarch i varldsrekordtempo. Men efter tva minutrar sa ar vi inne i det allra heligaste - The Golden Circle" och resten ar historia. U2 ar verkligen bast nar det galler.

Kim

klicka på bilden för att se kartan i större format

klicka på bilden för att se kartan i större format

klicka på bilden för att se kartan i större format

klicka på bilden för att se kartan i större format



klicka på bilden för att se den i större format

klicka på bilden för att se kartan i större format