Startsidan » Alla nyheter » Hur desarmerar man en nyhetsbomb?

Hur desarmerar man en nyhetsbomb?

Note: This text is available in English.

“I can’t believe the news today…”

Nyheten kom som en atombomb i fredags eftermiddag. Nedslag klockan 16.48 svensk tid. Våra amerikanska kollegor på @U2 tar farväl, inom kort.

Webbplatsen grundades den 23 oktober 1995 av Matt McGee. Fans kom från hela världen till besökarforumet. Vi fick reda på senaste nytt via förstasidan – eller samlingssidan med information om nästa U2 album. Efter 25 år lägger man alltså ner. Jag hade förväntat mig att man skulle finnas kvar efter U2 gått i mål, men icke.

Matt lämnade sajten för en tid sedan. På sin personliga blogg berättar han mer utförligt om hur han upplevt de senaste åren med U2 och med @U2. Han kom tillbaka i fredags, i egenskap av domänens ägare, för att leverera nyheten. “Det har varit ett extremt jobbigt år för @U2 och de fans som driver webbplatsen” skriver han. En stor orsak har varit coronapandemin i USA. Han nämner kort ett juridiskt och personligt hot och konstaterar att teamet hamnat i en ohållbar situation.

U2.se har i många år hänvisat till atu2.com som nyhetskälla. Jag är säker på att när u2.se emellanåt var först med en nyhet så har den även hamnat hos @U2. När vi genomförde läsarundersökningen i början av 2020 påpekades att u2.se borde bli mer som atu2.com. Ni upplever att @U2 ofta är först med det senaste. Det är sajtens arv.

“The words you cannot say…”

Jag har under åren bekantat mig med flera av medarbetarna på atu2, och även bidragit på olika vis. När jag besökte Dublin våren 2008 träffade jag Aaron Govern utanför Hanover Quay Studios. Aaron gick bort i somras efter en tids sjukdom. Efter pistolmannen i Stockholm 2015 berättade jag för Matt och hans team om vad som hänt på Globen. För några år sedan kom @U2-podden tillbaka under ledning av Chris Enns. Min signaturmelodi har hängt med sedan avsnitt 28 (i 80 avsnitt). Hemma på väggen hänger en målning av Kelly Eddington som vanligtvis skriver och ritar följetongen “Achtoon Baby”. (Serien hänger kvar och kommer lanseras på achtoonbaby.com inom en snar framtid hälsar Kelly själv).

I samband med nyheten i fredags framförde jag officiellt våra tack från redaktionen, via Twitter. Efteråt växlade jag några ord med Matt privat. Han var tacksam för att jag stämt av, och vi hade en fin konversation om livet i allmänhet.

“A star that’s dying in the night”

Att driva en webbplats som atu2.com är säkert som att navigera ett helt kosmos. I det mikrokosmos som är u2.se har jag fått viss insyn och erfarenheter av hur det kan vara. Det är en utmaning ibland. Det är kontraster. Man måste alltid prioritera. Jag tänker att som medarbetare på @U2 är det tiofaldigt mycket större arbetsbörda, ansvar, förväntningar och så vidare. Det är beklagligt att höra hur det har varit. Det gör mig arg, till viss del.

Låt det bli sagt att de som driver sådana här projekt är i grund och botten människor. Inte celebriteter. Inte superhjältar. Bara vanliga människor med brinnande passion. När det ljuset brunnit ut är det svårt att fortsätta. Det är lätt hänt att man glömmer bort det ibland.

“Love is not the easy thing…”

Det kommer uppenbarligen bli en stor krater efter det här nedslaget. Hur desarmerar man då en sådan här nyhetsbomb? Jag skulle säga som med vilken atombomb som helst; med kärlek. Jag vill avslutningsvis därför uppmana våra läsare att inte engagera sig i spekulationer. Tidigare medarbetare har redan gått ut med samma vädjan.

Låt oss istället visa respekt, omsorg och kärlek till alla som osjälviskt har delat med sig i över 25 år av sin passion. Ta tid och skriv någonting fint till Matt eller någon av de andra medarbetarna vars bidrag berört dig. De behöver dig nu. Vi är alla människor. Vi är alla del av samma U2 familj. Låt oss hjälpa ljuset att fortsätta lysa, ett tag till.

Love is not the easy thing
The only baggage you can bring
Is all that you can’t leave behind…
ur “Walk On”

Simon

2020-10-26 Stockholm

Etiketter: