 |
 |
 |
||||||||||
|
Startsidan | Diskografin | Konserterna | Biografin | Texterna | Böckerna | U2 & Sverige | U2:s Irland | Bloggen | Forumet |
Biografin: ATYCLB till Bomben, 2000 - 2006
Sedan början av 1999 hade U2 arbetat med inspelningen av en uppföljare till Pop. Det skulle visa sig att de lämnat dansrytmerna och tekniken och istället sades det att U2 hade ”gått tillbaka till sina rötter”. Albumet fick det passande namnet All That You Can’t Leave Behind och släpptes den 30 oktober 2000. Mycket talade för att det U2 som lämnade studion också hade lämnat 90-talet bakom sig, för att istället återknyta till 80-talet. Omslaget var återigen svartvitt, fotograferat på Charles de Gaulle-flygplatsen utanför Paris av Anton Corbijn. På samma ställe var även musikvideon till Beautiful Day, regisserad av Jonas Åkerlund, filmad. I samband med att singeln Beautiful Day släpptes gjorde U2 ett kort framträdande på taket till The Clarence Hotel i Dublin för BBCs program Top of the Pops.
Elevation
Under sommaren landade U2 i Europa och avslutade med två gigantiska utomhusspelningar vid Slane Castle utanför Dublin inför upp emot 160 000 åskådare. På hösten fortsatte U2 till USA för ytterligare spelningar. 11:e september-attentaten påverkade även U2 och vid sina konserter hyllade bandet offren och de brandmän som försökt undsätta dem vid katastrofen. 2002 fick U2 äran att spela i halvtid under den stora Superbowl-finalen i USA. De spann vidare på temat från avslutningen av Elevation-turnén och namnen på samtliga omkomna från den 11:e september visades på en stor duk bakom scenen under Where The Streets Have No Name. Senare samma vår kammade bandet hem fyra Grammy-utmärkelser för framgångarna med albumet och turnén. Och sedan då?
Våren 2003 framträdde U2 vid invigningscermonin till Special Olympics i Dublin. U2 spelade One och Pride (In The Name Of Love), som den kvällen tillägnades Nelson Mandela, som också han var där. Efter vädjanden från fansen släppte U2 också samma höst DVD:n U2 Go Home - Live from Slane Castle, innehållande den andra Slane-konserten från Elevation-turnén. U2 desarmerar en atombomb
Nytt album = ny turné Bomben blev en storsäljare och toppade många listor, trots att den spreds på nätet några veckor innan utgivningen. Världen väntade sig nu att U2 skulle bege sig ut på vägarna. Efter tre promotionspelningar under hösten i London, Dublin och New York presenterades Vertigo Tour. Biljetterna släpptes till förhandsbokning för betalande medlemmar på U2.com den 22:e januari. Dessvärre var det inte helt oproblematiskt och många fans blev besvikna dels på att de inte fick några biljetter, men även på den stora mängden biljetter som dök upp på den "svarta" marknaden. Det hindrade dock inte försäljningen av de två första Dublin-konserterna, då 160 000 biljetter såldes slut på 50 min! Nio dagar innan U2 skulle sparka igång Vertigo Tour blev de invalda i Rock n´Roll Hall of Fame (RRHF). Personen som fick äran att hålla välkomsttalet var ingen mindre än ”The Boss” himself, även känd som Bruce Springsteen. Publiciteten kring detta gjorde ju knappast förväntningarna på den kommande turnén mindre. Turnépremiären ägde rum den 23:e mars 2005 på en fullsatt San Diego Sports Arena, CA, USA. De högt ställda förväntningarna infriades med råge. Konserten inleddes med City of Blinding Lights och redan som tredje låt hade man dammat av The Electric Co. vilken direkt följdes av An Cat Dubh och Into The Heart. Några klassiker och flera låtar från det nya albumet hann också avverkas innan de hade mage att avsluta konserten med '40'. Dit, och hem igen Hela 27 konserter hanns med i Nordamerika innan det var dags för Europa att stifta bekantskap med Vertigo Tour. Den första av de 31 Europakonserterna på andra leget spelades på Kung Baudouin Stadion i Bryssel, Belgien den 10 juni. Två veckor senare var det dags för U2 att ställa sig på scenen på hemmaplan för första gången sen spelningarna i Slane 2001. Även om all konserter i Dublin var väldigt bra så utmärkte sig den tredje, inte bara genom att var väldigt väl genomförd utan även som en av de längsta konserterna U2 gett, hela 2 timmar 40 min lång och 26 låtar. Mitt under U2:s turné i Europa hölls en uppföljare till Live Aid, från 1985. Den 2:a juli genomfördes Live 8 på inte mindre än 8 platser, en konsert i varje G8-land. U2 spelade i fyra låtar i Hydepark, London. Den första låten var Sgt. Peppers Lonely Hearts Club Band som man framförde tillsammans med självaste Sir Paul McCartney. Direkt efter spelningen satte man sig på planet till Wien för att spela en konsert där, senare på kvällen. Den 29 juli var det så dags för Sverige och Göteborg. När U2 klev in på scenen på Ullevi möttes de av ett vitt hav. Olov på u2.se:s redaktion hade bestämt sig för att han skulle få Ullevi att hälsa bandet välkommna genom att vifta vitt. Som en ett tecken på att vi stöder One-kampanjen, att vi gillar fred, och självklart en liten hint till Bono att vi kommer ihåg att han själv brukade vifta med vita flaggor i under deras tidigare turnéer. Det var fyra märkbart berörda herrar som ställde sig och tittade ut över publiken innan de drog igång med Vertigo. Efter en månads paus från turnérandet i Europa började det tredje leget av turnén den 12:e september i Toronto, Kanada. Denna gången blev det inte mindre än 50 spelningar i Nordamerika. När det 4:e leget inleddes var det dags för övriga Centralamerika och Sydamerika. Konserterna i Sâo Paolo och Buenos Aires filmades med en alldeles ny digital 3D-teknik som senare skulle utmynna i filmen U23D. Abrupt avbrott, men lyckligt slut Hastigt och olustigt blev dessa tre konserter de sista som U2 kom att spela på åtta månader. Pga. sjukdom i Edges familj sköts det femte leget av Vertigo-turnen på framtiden. De planerade konserterna i Oceanien kom inte igång igen förrän i november samma år. Samtidigt med detta, 23:e november, släpptes samlingsalbumet 18 Singles. Med nya samlingsalbumet, lång frånvaro från Vertigo-turnén och ännu längre frånvaro från andra sidan jordklotet stuvades det om ordentligt i spellistorna. Flera låtar från All That You Can't Leave Behind lades in som kompensation för att de "down under" inte hade fått några konserter alls under Elevation-turnén fyra år tidigare. U2:s atombomb desarmerades slutligen på Aloha Stadium, Bonolulu, Hawaii den 9:e december 2006. Vertigo-turnén hade sträckt sig över 131 konserter, 26 länder och 4 världsdelar. Vad som skulle hända nu, visste inte ens bandet själva.    
|
|
||||||||||
 |
|
 |
Det nya millenniets första skiva där U2 medverkade var soundtracket till filmen The Million Dollar Hotel, regisserad av Wim Wenders. Bono hade tillsammans med Nicholas Klein skrivit ett manus som utspelade sig i huset på vars tak U2 spelade in videon till 
U2s engagemang för Aung San Suu Kyi och hennes kamp för ett fritt och demokratiskt Burma (Myanmar) tog sig i uttryck i en låt: 
Själva turnén hade premiär i Miami i slutet av mars. 19 000 fans från hela världen såg U2 gå in i en fullt upplyst inomhusarena för att börja spela 
Under 2003 och 2004 hade U2 från och till befunnit sig i studion för att slutföra uppföljaren till All That You Can’t Leave Behind. Albumet, som fick titeln 
