Biografin: Bono

Paul David Hewson; aka Bono, the Anti-Christ, the Divine Mr. B, the Rock'n'Roll Messiah, Alton Dalton, the King of Blarney and the Shah of Blah, His Holiness the Bono Vox Fullständigt namn: Paul David Hewson

Född: 1960-05-10 på Rotunda Hospital, Dublin, Irland

Familj: Hustrun Ali (Alison) Stewart (född 1961-03-23), som han gifte sig med den 21/8 1982 i Raheny, Dublin. Paret har tillsammans fyra barn. Två döttrar: Jordan (född 1989-05-10) och Memphis Eve (född 1991-07-07). Två söner: Elijah Bob Patricius Guggi Q (född 1999-08-17) och John Abraham (född 2001-05-21). Familjen bor idag i County Dublin, Irland.



Bono, Dublin sent 1970-talNär Paul föddes blev han Bob (Robert) och Iris Hewsons (flicknamn: Rankin) andra barn. Han växte upp på 10 Cedarwood Road i Glasnevin, som ligger granne med Ballymun i utkanten av Dublin, tillsammans med sina föräldrar och sin sju år äldre bror Norman Hewson.

Bobs och Iris äktenskap kategoriserades som ett blandäktenskap: Bob var nämligen katolik och Iris protestant, vilket var ovanligt på den tiden och sågs med oblida ögon av många, Bobs föräldrar kom inte ens på sonens bröllop. Norman och Paul är uppfostrade i den protestantiska läran, då Bob ansåg att det var moderns roll att uppfostra barnen. Något år innan Iris och Bob gifte sig var de på semester i Sligo på västra Irland i en vecka. Där gick Iris till en sierska, som sade att: "Ni kommer att få två barn. En av dem kommer att få ett namn som börjar på P och han kommer att bli framgångsrik med vad han än företar sig."

Bob Hewson har beskrivit Paul som "ett väldigt retsamt barn" och han fick tidigt rykte om sig att vara både tankspridd och diskussionslysten, två karaktärsdrag som gav honom smeknamnet "The Anti-Christ" bland familj, vänner och bekanta. Samtidigt var han blåögd och retsamt nyfiken - den typen av barn som beskådar världen genom rosafärgat glas samtidigt som han ifrågasätter allt han ser.

Bob har berättat om ett speciellt tillfälle, som varken han eller Iris någonsin glömde så länge de levde. Paul var tre år gammal och tultade omkring i trädgården. Rätt som det var såg paret i skräckblandad fascination hur han plockade upp ett bi från en blomma, lät det sitta på sitt finger samtidigt som han pratade med det och sedan satte tillbaka det på blomman. Detta upprepades flera gånger utan han blev stucken.

"Härmed döper jag dig Paul till..."
1972 var Paul med och bildade ett gäng tillsammans med sina två bästa vänner Fionan Martin Hanvey (Gavin Friday) och Derek Karl Rowen (Guggi) som kallade sig för Lypton Village. De trodde inte att det namn man har döpts till återspeglar den man egentligen är, utan döpte om varandra. Det första smeknamnet Paul fick var Steinhegvanhuysenolegbangbangbangbang, men det blev snabbt ändrat till Bono Vox O’Connell Street av Guggi. Även det smeknamnet kändes för långt och omvandlades först till Bono Vox och sedan blev det kort och gott Bono. Namnet kom från en affär för hörselhjälpmedel som heter Bonavox Hearing Aid Store och som ligger på Earl Street North, en tvärgata till O’Connell Street. Från början gillade Paul inte alls sitt nya namn, men när han fick höra att Bono Vox är latin som betyder "bra röst", så ändrade han uppfattning. Det var dock inte för att han hade en speciellt bra röst som Bono fick sitt smeknamn, utan för att han inte kunde hålla tyst. En annan som var med i gänget var Dave Evans, som Bono döpte om till The Edge.

I september 1972 började Bono i Mount Temple Comprehensive School, efter att ha blivit mer eller mindre utkastad från Saint Patrick's Secondary School, där han hade kastat hundbajs på sin spanskalärare. I skolan var Bono populär, klassens clown och halvhyfsad som student. Hans bästa ämnen var historia, schack och bild och han ansågs vara duktig på att teckna. Bonos stora nöje vid denna tid var att uppträda med skolans teaterensemble och han sågs ofta stå på en scen och sjunga. Han tog även en plats i skolans rugbylag och även om han, enligt gymnastik- och matematikläraren Ernie Hipwell, inte var någon stjärna så var han rätt duktig.

Den 10 september 1974 drabbades Bono av sitt livs förmodligen svåraste förlust: Hans mor Iris drabbades av en hjärnblödning fyra dagar efter sin egen fars (Bonos morfars) begravning och avled. Detta hade en förödande effekt på Bono och det fick honom att bli mer rebellisk, samtidigt som han sökte den andliga meningen med livet.

Bono hade många flickvänner som avgudade hans romantiska sätt och mjuka, poetiska ord. Första gången han träffade Alison Stewart så tyckte han genast om henne. Ali, å sin sida, kände inget speciellt för honom, utan såg honom mest som en god vän. Men när Bonos mamma dog ett par år senare så var det Ali som såg till att han åt, sov, tvättade sig och gick till skolan. Då såg hon också för första gången personen bakom masken och hon tilltalades av vad hon såg.

Början på sagan om U2
Bono live, tidigt 1980-talEn dag under höstterminen 1976 läste Bono en notis på skolans anslagstavla. En viss Larry Mullen sökte medlemmar till ett band han tänkte starta. De som var intresserade skulle träffas hemma i hans kök lördagen den 28 augusti. Bono var en av dem som gick dit. Några av de andra var The Edge, hans bror Dick "Dik" Evans och Adam Clayton. Bono kunde varken sjunga eller spela gitarr, men det sade han att han kunde. Man upptäckte ganska snabbt hur det låg till, men tack vare sin charm, sin förmåga att skriva poetiska sångtexter samt sin teatraliska ådra fick han stanna och bli bandets frontman. Det är bland annat dessa tre egenskaper som har gjort Bono och U2 världskända.

Strax efter att deras första album Boy hade släppts gick Bono, Larry och The Edge med i en religiös grupp som hette Shalom Charismatic Christian Group. Denna grupp sade att rockmusik var ett Djävulens påfund och att de genast måste sluta med det. Det var väldigt nära att October blev U2:s sista album. Men en efter en ändrade de sig och U2 gav sedan ut albumet War. I dag har Bono en mer personlig syn på sin tro: han säger själv att han tror på Gud, men inte på religion.

Bono är unik i musikvärlden. Inte enbart för att han är socialt medveten och försöker påverka sin publik med sina texter och olika uttalanden från scenen under konserterna, utan även för att han söker fysisk kontakt med dem under uppträdandena. Det bästa och mest kända exemplet på detta är Live Aid-konserten på Wembley Stadium i London 1985 när han, trots stränga förhållningsorder att stanna på scenen - mitt under framförandet av Bad - hoppar ner från scenen, över säkerhetsavspärrningen, ner på golvet till arenan och mer eller mindre drar en tjej ur publiken till sig och dansar med henne. Efteråt så tror Bono att det hela är misslyckat, men efter ett tag så märker han att det var just det som alla kom ihåg från hela Live Aid.

Några månader efter den konserten reste Bono med Ali till Etiopien och där stannade de i en månad för att jobba på ett barnhem samt hos en hjälporganisation som delade ut livsmedel till de svältande. Sista dagen kom det fram en man till Bono och bad honom att ta hans son med sig. För om Bono inte tog hans son med sig skulle sonen med all sannolikhet dö. Nu var reglerna så att han var tvungen att säga nej, men efter den händelsen insåg Bono att något måste göras.

Under senare delen av 80-talet blev U2 ganska utskrattade, just på grund av sitt sociala och politiska engagemang, och det var efter fiaskot med filmen U2 Rattle & Hum som Bono under nyårskonserten på Point Depot den 31/12 1989 sade att det här var: ”Slutet på något för U2... ingen stor grej, vi måste bara åka iväg och... bara drömma fram allt igen.” Detta tyddes av många som slutet för U2. Så blev inte fallet, utan bandet jobbade vidare, men de ändrade om sin stil helt. Under 1990 var de i Berlin för att jobba med sitt nya album.

Bono, alias...
Bono som The Fly, ZooTV Under den tid som U2 tillbringade i Tyskland så förändrade sig Bono väldigt mycket rent utseendemässigt. Han lärde sig uppskatta den Brechtianska och surrealistiska rocken och skapade under detta inflytande – tillsammans med bandets stylist Fightin’ Fintan Fitzgerald – en ny klädsel. Han stylade om sitt en gång axellånga bruna hår till en ’jet-black’ kortklippt, bakåtkammad frisyr, skaffade ett par stora svarta solglasögon, klädde sig i figurnära svart läderklädsel och förvandlades till The Fly - en figur inspirerad av Jerry Lee Lewis, Jim Morrison och en TV-evangelist vid namn Jimmy Swaggart.

The Fly fick lite senare sällskap av The Mirrorball Man under den första delen av ZooTV-turnén i Amerika. The Mirrorball Man var en ’hyllning’ till alla TV-evangelister. Senare under ZooTV-turnéns europeiska del föddes även Mr. MacPhisto, en guldlaméklädd korsning mellan en djävul och Elvis Presley på upphällningen av sin Las Vegas-karriär.

En mer kortlivad karaktär stod på scenen i USA den 1/11, 18/11 och den 12/12 1987, nämligen Alton Dalton. Alton fick sällskap på scenen av sina två bröder Luke (Edge) och Duke (Larry), samt sin syster Betty (Adam). Som Alton själv sade: "Vi spelar två sorters musik: Country & Western."

Rösten
Bonos röst har genom åren förändrats kraftigt, fast han är och förblir tenor. Han har alltid kunnat göra något som många erkänt duktiga sångare inte lyckas riktigt med - han använder sin röst som ett kompletterande instrument och lever sig också in i det han sjunger och tillför på det sättet en känsla i sången som lyfter den till oanade höjder. Under de tidiga åren behärskade han inte riktigt konsten att sjunga och dessutom var hans röst (som han själv uttrycker det) flickaktig. När det var dags att spela in albumet The Unforgettable Fire hade han kommit en bit på väg och lärt sig grundläggande sångteknik. På The Joshua Tree var hans röst på topp rent teknikmässigt: Han är tonsäker har en klarhet i rösten som även finns när han tar de högre tonerna. Han behärskar sångtekniken till fullo och klarar nu av att ta så höga toner som H, utan att gå upp i falsett. Bono själv tycker dock fortfarande att hans röst är för ljus. Det är nu han börjar röka lite smått, då han har hört att rösten kan bli mörkare om man röker.

När Achtung Baby släpptes hördes effekten rökningen har haft på Bonos röst. Den hade nu mörknat betydligt, vilket fått till följd att han nu klarade nu av det lägre tonregistret. Vad han har varit tvungen att offra är klarheten i de högre tonerna, eller som han själv har sagt: ”Jag har förlorat förmågan att flyga som sångare.” När All That You Can’t Leave Behind kom ut hörde man ytterligare att åren av rökning hade satt sina spår i hans röst som nu blivit ännu raspigare. Samtidigt har den med åren också blivit fylligare.

Tyvärr så har det intensiva turnerandet slitit hårt på Bonos röst, speciellt under PopMart-turnén 1997. Rökningen fick tillsammans med en svår bihåleinflammation en katastrofal effekt på hans röst. Vid flera tillfällen under turnén tappade han helt rösten, det mest kända tillfället är under den historiska Sarajevokonserten. Direkt efter att turnén avslutats skrevs han in på ett sjukhus och genomgick en operation. Han har efter detta försökt att sluta röka och dricka då läkarna sagt att han annars riskerar att helt förstöra sin röst.

Bono och hans far
Bono & Bob Hewson, 2000 Vid fyratiden på morgonen, tisdagen den 21 augusti 2001 drabbades Bono åter av ett hårt slag - hans far Bob Hewson dog i sviterna av sin lungcancer, 75 år gammal. Dagen efter begravningen gjorde U2 en av sina mest minnesvärda konserter - den första spelningen av två vid Slane Castle i County Meath, nordväst om Dublin.

"Under en väldigt lång tid hade jag tyvärr inget inget bra förhållande till min far. Han dog förra året. Jag slöt på sätt och vis fred med honom innan han dog, men jag önskar att jag hade gjort det tidigare." --Bono, 2002

Vad många kanske inte känner till är att Bono alltid har målat på sin fritid. Det blev dock känt för omvärlden när han - tillsammans med sina döttrar Jordan och Eve - fick illustrera boken till Peter and the Wolf, då Gavin Friday och Maurice Seezer (barndomsvän till Bono från Lypton Village-tiden) gjorde ett nytt arrangemang till Sergej Prokofievs klassiska barnopera. Det var med illustrationerna som med många av hans texter: de var enkla men med ett djup och en dubbeltydighet om man tar sig tid att verkligen titta/lyssna på dem. Boken var ett projekt som startades av The Irish Hospice Foundation och Bono såg det som en självklarhet att ställa upp på detta då han på nära håll såg vilket arbete organisationen gjorde då hans egen far låg för döden. Illustrationerna till Peter and the Wolf auktionerades ut på anrika Christie's i London och New York och drog totalt in 368 000 USD. Dessa pengar och inkomsterna från de sålda böckerna gick oavkortat till den internationella hospicevården.

"Oftast när ni ser mig på sådana här evenemang så brukar jag tala om verkligt allvarliga saker, som tredje världens skulder och AIDS-katastrofen i Afrika, men ikväll blir det mycket roligare. Jag är här för att tala om min döde far. Min far - jag älskade honom väldigt mycket - jag är faktiskt här för att tala om honom. Han är orsaken till att jag gjorde de här målningarna. Han dog i cancer för ett par år sedan. Vårdhemmet erbjöd sig att ta hand om honom. De är verkligen änglar. Och jag gjorde det för mina barn. Det var roligt. Jag ville göra något som skulle få mig att skratta men också få mig att gråta lite." --Bono, Christie's, New York, 21 november 2003.

Vid sidan av U2
Förutom att sjunga i U2 så har Bono samarbetat med en rad kända internationella artister genom åren, bland andra Clannad, Frank Sinatra, Robbie Robertson, Coldplay, Luciano Pavarotti, The Corrs, Leonard Cohen, Michael Hutchence, Sinéad O'Connor, Wyclef Jean, Sir Bob Geldof, Bob Dylan, Craig Armstrong och Jools Holland.

Han har även, tillsammans med Gavin Friday och Maurice Seezer skrivit musik till filmerna I Faderns Namn (ledmotivet In The Name Of The Father och You Made Me The Thief Of Your Heart) och In America (Time Enough For Tears). Bono har också skrivit manuskriptet till filmen The Million Dollar Hotel, i vilken han har en liten cameo-roll. Han och de övriga i U2 medverkar även i filmen Entropy, som gjordes av U2 Rattle And Hum-regissören Phil Joanou.

När Bono inte ägnar sig åt U2 eller musik så engagerar han sig i ett flertal antal andra projekt. Det mest angelägna är att avskriva tredje världens skulder. Han var under slutet av 1990-talet talesman för Jubilee 2000 och Netaid och tillsammans med Sir Bob Geldof är han en av grundarna av DATA - Debt, AIDS, Trade in Africa. Dess uppgift är att upplysa om de orättvisa förhållanden västvärlden utsätter den afrikanska kontinenten för, genom att ekonomiskt kräva in statsskulder, upprätta orättvisa handelsregler och försvåra distributionen av billiga mediciner mot AIDS. Dessutom arbetar organisationen med utbildning för att förhindra spridningen av AIDS. I maj 2002 reste Bono tillsammans med den amerikanske finansministern Paul O’Neill till Ghana, Sydafrika och Uganda för att belysa hur verkligheten ser ut. Dessutom försöker han påverka de rika länderna i världen att ge mer pengar i bidrag till Afrika, något som han tidvis varit framgångsrik med. Enligt New York Times så har Bono bland annat bidragit till att USA:s president George W. Bush har lovat 30 miljoner USD under de nästkommande fem åren för att bekämpa AIDS och fattigdom. År 2004 resulterade detta i den största ökningen på 40 år av det amerikanska utlandsbidraget. För sitt arbete med Jubilee 2000 och DATA har Bono erhållit ett antal priser och utmärkelser (se faktaruta nedan).

Bono och The Edge uppträdde tillsammans den 29 november 2004 på 46664-konserten, vilken anordnades av Nelson Mandela till förmån för kampen mot AIDS i Afrika. Till den specialskrev Bono, tillsammans med Dave Stewart, tre låtar: American Prayer, 46664 (Long Walk To Freedom) och Amandla.

Bono var med under G8 mötet som var i Edinburgh i Skottland den 6-8 juli 2005 och U2 uppträdde i Live 8 som anordnades av Bob Geldof, i Edinburgh den 6 juli 2005.

Utmärkelser, nomineringar och priser:
1999 - Free Your Mind Award vid MTV Europe Awards i Dublin för hans arbete med Jubilee 2000
2000 - Man of the Year (Årets man) vid NRJ Awards, Frankrike, för hans arbete med Jubilee 2000
2001 - European of the Year (Årets Europe) European Voice Magazine
2002 - Academy of Achievement's Hall of Fame Gold Medal från the American Irish Historical Society Humanitarian Laureate Award (Simon Wisenthal Center)
2003 - Musicares Person of the Year.
2003 - Chevalier dans l’Ordre de la Legion d’Honneur (Riddare av Hederslegionen) från Frankrikes president Jacques Chirac
2003 - Humanitarian Award vid Meteor Ireland Music Awards
2003 - Hedersdoktor vid Trinity College, Dublin, för hans insatser i kampen mot fattigdomen i världen
2004 - Salute to Greatness Award vid The King Center, Atlanta för hans humanitära insatser
2004 - Honorary Doctor of Laws (Hedersdoktor i lag och rätt) vid universitetet i Philadelphia
2004 - Medal of Honour från den chilenska regeringen. Delades ut av ambassaden i Dublin. Medaljen delades ut på hundraårsdagen av den chilenska poeten Paolo Nerudas födelse
2004 - Förärades vid National Civil Rights Museums i Memphis, Tennessee, International Freedom award, för sitt outtröttliga arbete för civila och mänskliga rättigheter.
2005 - Fick vid Technology, Entertainment, Design konferensen i Monterey, CA, det s.k. TED priset. Som vinnare hade han fyra månader på sig att komma fram med en önskan till TED som sedan har kommit överens med vinnaren att spendera $100,000 för att få deras önskan att slå in. Bonos önskan gick till ONE. En social rörelse som han hoppas kommer att ha 1 miljon amerikaner som slåss mot den världsomspännande fattigdomen. Han önskade också att berätta för människorna om denna rörelse en miljard gånger och ville att TED skulle hjälpa till med att sammanföra varenda sjukhus, hälsoklinik och skola i Etiopien till Internet.
2005 Föreslås bli ny chef för Världsbanken.
2002, 2003, 2004, 2005 - Nominerad till Nobels fredspris för sitt arbete med att lätta tredje världens skuldbörda samt för att han har ökat medvetenheten om AIDS-krisen i Afrika
2007 Får ett hederspris i Los Angeles från National Association for the Advancement of Colored People
2007 Får en hedersutnämning av drottning Elizabeth av England och är nu "hedersadlad". Han kan nu kalla sig: honorary Knight Commander of the Most Excellent Order of the British Empire (KBE) Bono sa själv efter utmärkelsen: "You have permission to call me anything you want - except Sir, all right? Lord of lords, your demigodness, that'll do."

Dessutom har han ett antal gånger figurerat på Time Magazines lista över världens mest inflytelserika personer.

Bono är den enda personen som blivit nominerad för en Oscar, Golden Globe, Grammy och Nobels fredspris.

Individuella musikpriser:
1987 - Best Male Singer (Bästa manliga sångare), Best Songwriter (Bästa låtskrivare), Sexiest Male Rock Artist (Sexigaste manliga rockartist), Läsarnas val, Rolling Stone Magazine
1988 - Best Male Singer (Bästa manliga sångare), Best Songwriter (Bästa låtskrivare), Läsarnas val, Rolling Stone Magazine
1989 - Best Songwriter (Bästa låtskrivare) Läsarnas val, Rolling Stone Magazine
1993 - Best Male Singer (Bästa manliga sångare), Best Songwriter (Bästa låtskrivare), Sexiest Male Rock Artist (Sexigaste manliga rockartist), Läsarnas val, Rolling Stone Magazine
2002 - Best Male Singer (Bästa manliga sångare) Hot Press Magazine

Bono, Red Rocks, 15 juni 1983Bono, Live Aid, 13 juli 1985Bono har erövrat världen: Zooropa, 1993På en HIV-klinik för barn i Afrika, 2002

Röster om Bono
"Det finns två Bono - den ene är helgonet med all världens problem på sina axlar och några svar i sitt hjärta. Den andre Bono vet att Bono inte bör tas alltför allvarligt." -- Jackie Hayden, tidigare CBS Ireland

"Jag gillar att se Bono jobba under press, för han är en fantastisk improvisatör, och jag tycker att han sjunger tonerna, sjunger orden, mycket bättre när han är lite desperat. Det är då känslan kommer fram." -- Adam

"Du har fått folk att lyssna. Du har fått människor att bry sig och du har lärt oss att oavsett om vi är fattiga eller rika, så har vi bara en värld att dela på. Du har lärt unga människor att de har förmågan att förändra världen." -- FN:s generalsekreterare Kofi Annan, 1999

"Bandet insisterade på att vi skulle träffa dem efter showen. Du går in i det allra heligaste och hela rummet är format i en halvcirkel runt Bono, som håller hov. Herregud, han skulle kunna charma bladen av träden mitt i sommaren! När han ser dig i ögonen så tror du att alla andra i världen har dött och att du är den enda som fortfarande lever. Han är fortfarande Jesus i en läderjacka." -- Shirley Manson (Garbage)


Adam


Bono


Edge


Larry


De tidiga åren, 1976 - 1980


Boy till Rattle And Hum, 1980 - 1990


Achtung Baby till Pop, 1990 - 2000


ATYCLB till Bomben, 2000 - 2006


No Line On The Horizon till idag, 2007 -